Monthly Archives: November 2013

http://www.youtube.com/watch?v=o5QkNYZVy5E&feature=player_detailpage    Try this link and see the first start

Denna bil är intressant då den är både en Delivery och en vanlig personbil. Äkta Deliverys hade en något annan kaross och karossens pressning följde med med ut på bakdörren. Först ser man den som en vanlig Ford A Tudor Sedan årsmodell 1931 men tittar man närmare så finner man en dörr baktill på karossen. Bilen är med största sannolikhet sammansatt på Ford Motor Company i Köpenhamn, Danmark vilket var fallet för 99% av de bilar som såldes på de Nordiska marknaderna. Att ta upp en dörr baktill på Tudorn var ett bra sätt att kombinera behovet av en varuvagn och en bil för persontransporter.  Dessutom var troligen skatten lägre för en varuvagn Baksätet var lätt att lyfta ur och genom att lägga en träskiva över säteskonsolen erhölls ett plant lastutrymme. Bakdörren går att låsa inifrån så det var aldrig någon risk att ramla ur bilen om någon skulle försöka öppna dörren när man hade passagerare i baksätet. När mina barn växte upp så fick de också växa upp med ide gamla bilar vi alltid hade. Ofta så var de trasiga eller inte körbara så de förtog kanske inte alltid varför våra bilar inte var körklara. Nu när vår yngsta dotter Lina skulle gifta sig erbjöd jag mig att skjutsa den i en Cadillac 1939 cabriolet till och från kyrkan.  Nej vi skall åka A-Ford svarade hon. Sommaren stod inför dörren och då är vi ofta på Linneagården på Gotland. Den bil som skulle vara a bäst för bröllopskörningen var just denna 3 dörrars A-Ford. Utmaningen var ju att den varit stillastående i mer än 40 år.  Mycket behövde göras men det är svårt att renovera en bil på distans. Lösningen blev att jag tog med mig stolar och baksätet till sommarvistelsen på Gotland och renoverade samt klädde om dem. När vi kom hem från semestern hade jag bara tre veckors fritid att ställa bilen i ordning och få den registeringsbesiktigad. Det mesta gick att ordna med hjälp av den erfarenhet jag fått av 40 års A-Fordägare men det fanns saker du drev mig ”nuts”.

1. Hur kan det t.ex komma sig att trots att det finns full 6V spänning fram till båda strålkastarna så vägrar ett halvljus att fungera. Lampor var hela och byte mot andra hjälpte inte. Full spänning ända in på lampsockeln fanns det så det skulle fungera. Det var som att hälla vatten i ena änden at ett rör och se det komma fram i andra änden men vägar att komma ut. Efter flera timmars putsande av alla kontaktställen fanns det bara en sak kvar att göra. Löda om samtliga kabeländar. Därefter fungerade lyset. Det hade varit för stor resistans i en kabelände så när kontaktytan blev belastad sjönk spänningen så att lampan inte kunde lysa.
2. Bromsarna på en A-Ford är svårt att misslyckas med då allt är mekaniskt och lätt att få en bra översikt på. Genom att arbeta logiskt från grunden bör man kunna justera allt rätt.  Visst låter det enkelt men inte var det så på denna bil. Innan bilen ställdes undan för 40 år sedan hade vissa reparationsförsök gjorts på bromsar, motor, elsystem, tändsystem mm.  Knappt något var rätt gjort och det värsta visade sig vara mysteriet med broms på höger bakhjul.

Jag fick ingen bromsverkan trots att jag vän rullar och sprintar rätt, flyttat bultar till rätt ställe och säkerställt att alla saker fanns på plats. Även med maximalt uppställd brom så hårt att hjulet knappt snurrade så var det noll bromsverkan. Hade bara några timmar kvar till besiktningen och jag måste hitta felkällan. Min bästa vän Åke fick komma till undsättning. Nu var vi två som kunde kontrollera och felsöka. Efter mängder med bromsprov och demontering, montering av bromsar vad vi nära att ge upp. Sista reparationsförsöket skedde på grusvägen. Upp med bilen på domkraft, bort med höger bromstrumma, Åke vid bromspedalen och jag sittandes vid med näsan inpå bromsbackarna. Vad händer när bromspedalen trycks ner?  Jo till min förvåning så drogs bromsbackarna in i stället för ut ! Vid tidigare reparation hade man vänt bromsexpandern fel! Lätt att rätta till och så var allt i full funktion igen. Detta var omöjligt att upptäcka utan att ha bromstrumman borta och samtidigt bromsa. Detta var första gången jag sett ett så tokigt fel.

1.  Kylningen av motorn var ett annat problem som visade sig dagen efter bröllopskörningen. På tomgång blev motorn varm ganska fort och lite ånga kom ut ur skvallerröret på kylaren. Renspolning av kylaren gav inger resultat och vattnet var heller inte smutsigt. Fler försök men nu med kylarrengöring i dubbla doser. Nu blev det bara värre. Bilen kokade oavsett vilken fart jag höll med en tendens till att likna ett ånglok när farten ökades. Att byta vattenpump är inte lösningen om en A-Ford går varm så det uteslöt jag. Första tanken är givetvis att byta kylaren men en dålig kylare brukar klara av kylningen i lägre farter. Vad kan då vara en annan orsak till att en A-Ford kokar?  Jo att förbränningsgaser från cylindrarna pressar sig igenom topplockspackningen och trycket ut avgaser i kylvattnet. Demontera motorhuven, fördelaren, tappa av vattnet, koppla bort batteriet, täcka för kylarpaketets insida så det inte skadas när topplocket tas bort. Nästa steg är att lossa topplocket och det kan ibland vara lite knepigt då topplocksbultar kan gå av, topplockbultarna är rostiga och har svällt vilket hindrar topplocket att komma av. Att knacka och banka på toppen har sina risker och att sätta in någon form av kil mellan topplocket och blocket är ingen mysig lösning. Jag har låtit tillverka två specialavdragare till topplocket som lyfter det på ett mycket bra sätt även om det sitter hårt fast. Ofta räcker det inte med att bara byta topplockspackningen om man befarar förbränningsgaser i kylarvattnet utan orsaken till läckaget är ett topplock som inte längre är plant. Lämnade in topplocket till Värmdö Motorteknik som hade det klart på rekordtid. Ny packning, nyplanat lock och så packningsklister sen var saken klar. För att öka driftsäkerheten införskaffade jag även en ny kylare från Macs i USA. Sedan visar det sig att kylarhalsen på nytillverkningen inte är densamma som på originalet. Del är den högre men den har också en mindre öppning så kylarlocket med temperaturmätare inte längre passar. Den längre kylarhalsen gjorde också att kylarmaskeringen fick monteras något högre vilket i sin tur innebar att motorhuven fick justeras om. Inget går smärtfritt men det viktiga är ju att man kan få allt att fungera till slut. 4 timmars extra tidsåtgång med anpassningar på grund av att det alltid är något som är avvikande på nytillverkningen.
2. NU fungerar att som det skall och denna A-Ford har visat sig vara den tystaste i både växellåda och bakaxel bland de A-Fordar jag haft. Mycket trevlig bil som kommer att få ta oss ut på många trevliga sommarutflykter

https://www.facebook.com/lars.hedstrom.355