Yearly Archives: 2013

Svensk text längre ner på denna sida+ tillverkningstabell
Production started in 1958 at “Marieholms Bruk” . The total production was of much higher numbers than we often hear and certainly there were moore than 600 boats manufactured. According to the original manufacturing documentation from factory 1958-1965, which I have in my possession, the total number of boats made at the factory 2737 pieces which then covers all Marieholms boats including SW16. A total of Marieholm made Sweet Sixteen 1958-1965’s are 583 with numbers starting at number 100. Manufacturing table can be found further down on this page.
The origin of the Sweet Sixteen is from the US. Before the start of the manufacturing process a plug, ie mold, was imported from US. Marieholms former production manager until 1965, says that the American one cockpit version never was made by Marieholm.
Bottom design culminated several time during the period 1958-1965. A more distinct bottom shape with 12-degree V-bottom came about in 1965 and available on the successor Canberra. For the first production series was Attwood equipment used but they were later replaced local manufacturers.
A small number of boats were built or prepared for inboard stern drive. The boat bottom was reinforced with beams. They were also used for engine bed.

• Copyrigts Netclassics. Om källan återges dvs Netclassics får informationen kopieras.  

  

  SW16 manufacturing numbers

  In swedish:
  Tillverkningen kom igång 1958 på Marieholms Bruk efter att man först hade planerat att ha tillverkning i lokaler på KEX-fabriken norr om Göteborg Styren och livsmedel går inte så bra ihop så Marieholms Bruk blev den rätta platsen. Den totala tillverkningen var klart större än vad vi ofta hör och med säkerhet var antalet tillverkade över 600 st. Enligt original tillverkningsdokumentation från fabriken 1958-1965, som jag har i min ägo, var det totala antalet tillverkade båtar vid fabriken 2737 st vilket då omfattar samtliga Marieholms båttyper inklusive SW16. Totalt av Marieholm tillverkade Sweet Sixteen 1958-1965 är 583st med en numrering som startar vid 100. Tillverkningstabellen återfinns längre ner på denna sida.

  Copyrigts Netclassics. Om källan återges dvs Netclassics får informationen kopieras. 

• Ursprunget för Sweet Sixteen är från USA. Innan tillverkningens uppstart så togs en plugg, dvs gjutformen, från USA tillsammans med mallar för tillverkning av däcket. Bilder från USA visar att båten där hade en variant med en sittbrunn dvs inte uppdelat på två sittbrunnar som är vanligast här i Sverige. Marieholms tidigare tillverkningschef fram till 1965 uppger att den amerikanska varianten aldrig tillverkades av Marieholm. De originalfoton som finns på båtar utan uppdelning i två sittbrunnar är från fabriken i USA.
  Bottenutformningen ändades ett flertal gången under perioden 1958-1965. En mer distinkt bottenform med 12 graders v-botten kom ca 1965 och finns på bland annat på Canberra. Har aldrig sett den 12 gradiga V-bottnen på någon Sweet Sixteen så det vore trevligt att få höra ifån någon ägare som har en sådan båt. Första tiden användes Attwoods beslag men de ersattes med beslag som tillverkades lokalt i Småland. Relingslisten var en halvrund träprofil som sammanfogats med gjutna hörn och stävbeslag. Under tillverkningen finns ett antal varianter på just relingslistens avslutning vid aktern. Ett mindre antal båtar byggdes eller förbereddes för inombordare med inudrev. Bottnen var förstärkt med balkar som gick ut från akterspegeln. De utgjorde också motorbädden. Om du studerar just din båt kan den ha dessa balkar och då var den förberedd för inudrev. det syns också på insidan av backspegel där en rund markering i gjutningen finns där inudrevet skall monteras.
  Är du intresserad att se en ammerikatillverkad Sweet Sixteen titta på exemplater som finns dokumenterat här på netclassics. Där syns också en annorlunda däcksutformning..

Rutan är också ett kapitel för sig. Märk väl att de första båtarna hade en ruta som inte satt i någon metallram.
Mer om detta finns på annan plats här på Netclassics.